MiaLouise

Idag ringde min läkare från Linköping mig. Jag skulle få svar på hur mina röntgenbilder från för tre veckor sen såg ut samt äntligen få svar på några frågor jag hade! :) En person per miljon drabbas av detta, så nog är jag unik alltid ;)

Diagnosen är alltså Myositis ossificans, vilket klassas som en godartad tumör och är benbildning i muskeln. Alltså sitter den där "knölen" inte fast i mitt lårben som jag hela tiden fattat det som, utan lever sitt lilla liv mitt i lårmuskeln. Vad framkomsten beror på vet man inte riktigt, eftersom jag inte fått något slag eller liknande vilket annars kan vara en anledning.
Tydligen är det en ärftlig "sjukdom", så - mor och far: Vem av er bär på detta? :P Risken att mina barn i sin tur får detta är i sin tur 50%, vad jag fattat det som.
Läkaren sa att detta oftast kan vara väldigt dramatiskt vilket det varit i mitt fall. En stor psykisk och fysisk påfrestning, helt enkelt, eftersom det gick så fort och har orsakat så mycket smärta!

Om detta någonsin kommer försvinna helt vet man inte, utan det får tiden visa. Är det så att den inte vill ge med sig och orsakar mer smärta/stelhet och är i vägen för mig (vilket den är i dagsläget, eftersom jag inte kan huka mig ordentligt eller anstränga låret normalt) så blir det en ev. operation. Så, nu är det bara till att vänta igen... :) Om sex månader blir det ytterligare en MR för att se hur det går och om ett år kan det bli en invaliditetsbedömning uppe i Linköping. Vilken process det blev av allt!

Om ni är intresserade! http://www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser/fibrodysplasiaossificansprogre#anchor_6

/Mia - puh!


ps. jag ska träna, träna, träna. Bort bort bort! .ds.
ps.