MiaLouise

Sträva alltid efter att vara den bästa versionen av dig själv.

Självförtroende! :D

Kategori: Min vardag

Jaaa! Jag kan knappt fatta det. Jag vet att jag kanske låter hellöjlig, men jag har aldrig varit någon hejjare till sprinter - förrän idag! :D Mitt mål med löpningen var att innan denna månads slut skulle jag kunna springa runt hela Västra Vägen (från norrbodarondellen, genom stan och hem) - vilket jag klarade redan idag! :D Tror inte riktigt någon förstår hur lycklig jag är. Så otroligt nöjd med mig själv!
Sprang från Norrbodarondellen mot Målen (mitt mål var först att vända där och springa hem igen, vilket jag gjorde tidigare i veckan) men på vägen tänkte jag: "Va fan, jag försöker springa hela vägen. Klarar jag det inte får jag gå sista biten, det är inte hela världen", och så var jag så där sliskigt positiv och peppad. Precs innan Målen: Flåset kändes fortfarande stabilt och benen ok. Jag fortsätter springa. Förbi Målen och ner på cykelstigen förbi Runnerydssjön. Springer uppför backen vid Rusta och färgaffären, mot Södra Torget och tänker att jag springer nere vid sjön och hem istället, så jag slipper allt folk. Förbi Pingstkyrkan: "Jag springer hela varvet runt sjön, så det blir en längre runda. Jag vill inte hem riktigt än :) ". Känner att pulsen börjar öka, svetten fångas upp av pannbandet, ansiktet börjar koka och knäna värker - men vad gör väl det när fötterna och övriga benen känns superlätta och leendet sitter klistrat i ansiktet eftersom massa indorfiner slet sig lösa och gjorde mig lycklig? :D Alla fåglar vid sjön var längre inte jobbiga och äckliga utan snarare fina att kolla på och söta där de låg och ruvade på sina ägg. Konstig känsla? haha. Wellwell. Sista rakan vid sjön. Nu gäller det. Snart kommer slutspurten. Pulsen känns fortfarande helt okej, knäna? Mjaa. De gjorde riktigt ont. Leendet? Sitter kvar. Puh! Springer vidare, upp mot tennishallen. Ökar takten. Känner att pulsen hakar på. Benen börjar bli tunga nu. Kommer jag orka? Klart som fan att jag gör! :D Närmar mig hem, spurtar sista uppförsbacken och uppför hela grässlänten till huset. Fram till dörren. FAN VAD SKÖÖÖNT! :D Jag klarade det! Mår helt underbart bra nu trots att jag skakar i hela kroppen, dels pga. löpningen och dels pga. överkroppen som fick sig en rejäl genomkörare med hanteln när jag kom innanför dörren. Proteinet nu gör verkligen sin nytta och müslin som strax ska fixas kommer sitta extra fint. Ska sen efter den långa och härliga duschen ta itu med alla nytvättade kläder och göra det roliga jobbet och vika dem, men vad gör väl det? Jag har ju sprungit! :D haha. WOOHOOO! :)
I helgen ska jag köpa nya löparskoj och jag kan knappt bärga mig tills jag får provspringa dem! :D wiie!

ps. Tack pappa, för en mysig fika! .ds.

Kommentarer

  • Rebecca säger:

    sv: Jo, det är ju klart :)

    2010-05-07 | 19:54:43
    Bloggadress: http://rebeeccam.blogg.se/
  • FOTO BLOGG säger:

    hehe det vet jag inte, jag tar studenten nästa sommar och jag är i full gång med mina planer på en klänning! men din var verkligen fin, kan tipsa om nån behöver hjälp :)



    allt bra med dej diag?

    2010-05-08 | 12:43:35
    Bloggadress: http://sandrasfoton.webblogg.se/

Kommentera inlägget här: