"Carolin Pralin, söt som få.
Hon är den som allra bäst vet,
hur man får mig att bra må."

Mitt mästerverk :)

------------------

Ingen träning idag pga annat att göra + jobb. Tur man köpt lite vikter nu (äntligen) så man kan göra det hemma istället :)
Och; Imornbitti ska jag ÄÄÄNTLIGEN ta tag i Hälsokost och gå dit kl. 10 prick när de öppnar :) Syster P1 ska möta mig där så gör vi det tillsammans :) Proteinpulver och urrensningskur = bra skit. (besök hennes blogg, vet'ja! :P http://www.paulinaskold.blogg.se/ )
Ska också besöka Carro på salongen så jag kan beställa tid till den där färgningen också :) Ska bli skönt med lite förändring!

Efter det drar jag, Pax och Sonja vidare till Sävsjö för att spendera dagen och natten där :) Skönt att komma hem och umgås med päronen lite. Drar med mig all min tvätt också, så det blir ren. De bygger om tvättstugan här hemma, och det är inte alls uppskattat. Smutsigt och ickefräscht! (pedantiska jag, ni vet ;) pfh)

Dags att vrida på larmet på klockan till 08.30 och sen sova några timmar.
/Mia. - Den 3-4 mars ska jag till Sthlm med P2 och vara "moraliskt stöd" :P (http://www.paulinaliljeqvist.blogg.se/)

ps. Jag antar att jag kan sluta hoppas på dig helt och hållet? Tankarna snurrar faktiskt fortfarfande, även om jag försöker gå vidare.

-------------------------------------------------------------------

00.43.

Äsch, vem försöker jag lura?
Jag är trött på den här fasaden. Trött på att gå runt och le och låtsas att allt är okej, för det är det fan inte. Jag ville bara att du skulle se mig för den jag är, ta vara på det, njuta och våga satsa. Våga satsa på den mig och inte den jag kunde varit och något som faktiskt kunde blivit så bra. Något som inte tillhörde cirkeln. Tydligen var det förmycket begärt. Fan också! Blir arg när jag tänker på det. Arg och besviken.

MEN: Varför är det mig det är synd om? Varför är det mig varenda jäkel som vet ger uppmuntrande blickar? (Som Millan sa för ett par veckor sedan; "Det är inte du som gått med förlust".) Detta medömkande är inte längre vad jag behöver, även om det var precis behövligt just då för fjorton dagar sen (tack Millan :) ) , och det är inte vad jag vill ha. Det enda jag vill ha är en riktig förklaring, för det har jag fasen inte fått än. En förklaring på vad som egentligen hände/har hänt. Jag är 100% säker på att jag inte vet ens hälften, och det stör mig nåt så in i.

Usch, jag är arg.. :/ Får se hur det går att somna. BLÖÖÖÖÖÖÖ!
En sak är i alla fall säker. Jag tänker inte ge efter och krypa ner på knä. Inte igen. Det blir bara pinsamt och limmet till mitt kassaskåp är slut.
Jäkla skit. Snart flyttar jag härifrån, tror jag. Hade varit skönt!
Tyck vad ni vill.

(Tur att jag har er tjejer, iaf. Ni är guldvärda och gör att jag faktiskt inte behöver hålla någon fasad. Med er kan jag koppla av.)

Nattnatt^