MiaLouise

Haft en sån där härligt bra dag bestående av glatt humör och enbart bra människor runtomkring mig :) Mamma och pappa var och hälsade på en stund vid middagstid. En sväng på stan, fika (som vi fick betala otroligt lite för :P Tack för felräkningen,.) och en superhärlig promenad i solen. Tycker om när de kommer och hälsar på mig :) (mestadels).
Efter det vidare till favorit-Carro för kaffe och prat :) Pratade om gårdagen och skrattade återigen så att vi kiknade. Wonderbaurt! :)
Sist, men absolut inte minst; Tjejkväll med P1 ! :D (Pax fick vara med också) . Tacos tills vi blev spymätta, familjeunderhållning på tv, sväng ner till stan för att snacka med hotelletvakterna och samtidigt köra hennes lillebror hem från Pigalle. Jösses; Tänk när man var så "liten". Vilka tider. Vad få problem man hade! Faktiskt. Man trodde att problemen man hade då var de största i världen och att man aldrig skulle klara sig, men nu. Hualien. Skulle man börja prata om dem nu vet jag inte alls vart jag ska börja. Vilken ände, liksom?

Ligger nu hemma i min härligt breda säng och försöker återigen fylla ut hela ytan i den, trots att jag vet att jag faktiskt inte kan lyckas med det hur mycket jag än sträcker, vrider och vänder. Och nej; Det går inte att skeda själv. Trust me. Om det skulle finnas någon som har provat så är det jag.
Ligger samtidigt och funderar på framtiden. Finns så mycket valmöjligheter, ju. Har insett att den lycka jag söker antagligen (tydligen) inte finns i Nässjö, så vet inte om jag ska flytta härifrån eller bara göra någon drastisk förändring för att återigen försöka. "Mirakel kan ske". Jotack, den har man ju hört! Jag ska i alla fall ta mig en ordentlig funderare den här veckan, nu när jag inte jobbar så mycket, och försöka bestämma mig för vad jag ska göra. Vill att det ska hända något nu :) För bara två veckor sen trodde jag så mycket mer om den här staden, hade så mycket mer förhoppningar på den och dess invånare men nu vet jag inte längre. Drömmarna jag byggt upp sprack, precis lika fort som när man petar med en nål på ballonger, och jag blev tom. Min bägare tömdes på hela dess innehåll och jag tror det kommer ta tid innan den ens är halvfull igen. Tänk då innan den rinner över. Herrejösses.
Och. Det är som jag och Paulina sa innan; Vi är så jävla trötta på dessa perfekta cirklar. Förstår inte hur man kan orka med drömmarnas värld. Vakna, ffs!

Nu ska jag sova. Med ett leende på läpparna. För vet ni vad? Jag har nyss tagit ett beslut. Nästa steg; Operation brunett! :D (så stolt. vilket beslut. vilken känsla. vuxet. otroligt.)
/Mia. - Vem är den där Mr. Secret? Tvivlar på att det är många som egentligen vet.

ps. chockad. besviken. frågetecken. vad händer där?