Sitter i min allra största myströja och skönaste mjukisbyxor och mumsar på en klementin. (eller satsumas som de verkar heta just nu? ;) ) Har precis hämtat den sista tvätten från tvättstugan och hunnit vara en sväng på ICA emellan. Hade fått svar från Linköpings sjukhus när jag kom hem. På tisdag blir det en dagsutflykt upp dit för att göra ytterligare ett ultraljud av "förändringen i ditt högra lår", som läkarna så fint yttryckt det, samt ett besök hos farbror doktor. Tror de ska sticka ner en gigantisk nål i benet också får att ta prover på den där "saken" jag har där inne. Utan stödet från nära och kära hade jag inte klarat detta, känner jag. Oron som ständigt hänger över mig, smärtan som verkar ha gift sig med mig utan att ens ha friat först och utmattningen av både kropp och själ gör mig frustrerad. Och jag kan inte göra något åt det. Man kanske skulle försöka sig på en bön till Gud, bara för att se ifall det fungerar?

Ska se till att inte tänka på detta alltför mycket i helgen, iaf. Lördag-söndag är det kvalitetstid á la Albin och Mia som gäller och det ska inte få förstöras :) Som jag längtat efter detta! Kommer bli en fin helg, det vet jag ♥

Kanske försöka få i sig lite mat? Sen ska jag mumsa i mig choklad och räcka lång näsa till deltagarna i Top Model. Moahaha!

/Mia - av motgångar blir man starkare. Tror ni det?


ps. vår granne använder på tok för mycket parfym. det luktar jädrigt äckligt i trappuppgången. .ds.



Undrar när jag kan göra detta igen? Snart, tack.