Jag tilhör gruppen som kallas "Unik"
Kategori: Min vardag
Min läkare ringde igår. Så fort jag såg telefonnumret kände jag hur hjärtat började slå snabbare och hårdare, det pirrade i magen och händerna skakade. Jag skulle äntligen få beskedet jag så länge väntat på. Vad skulle proverna visa?
Efter både cell- och vävnadsprovsvar visar det sig att "det" i mitt lår enbart är skelett :O Min kropp har på något sätt fått fnatt och börjat bilda ben i låret. Det är tydligen väldigtväldigt ovanligt att detta händer, så de vet inte varför kroppen gör så. Han sa att han förstår varför jag haft såna extrema smärtor - och vem förstår inte det nu? Inte så konstigt ju... Som läkaren sa: "Du såg väldigt ynklig ut när du var här uppe sist". Tyckte ju också det var väldigt märkligt att knölen är så himla stenhård, men nu faller även den pusselbiten på plats :)
I vilket fall så är detta ingenting man gör något åt utan det kan försvinna av sig själv utan någon operation :) Ev. försvinner aldrig själva knölen, men sålänge jag inte har ont av den så får den sitta kvar där den sitter! Blir ett återbesök uppe i Linköping i januari för en ny magnetröntgen så att de kan följa upp det här och se hur det utvecklas (invecklas kanske? ;) ) eftersom det - som sagt - är så pass ovanligt. Så ja, lite unik är jag allt :) Det har ni gjort bra, mor & far!
All rädsla jag känt, all uppgivenhet, nervositet, smärta jag aldrig tidigare varit med om, tankar på det värsta osv.osv. Det är extremt jobbigt att uppleva. Men - igår. På bara några minuter vände mitt nedslagna och nervösa Jag till den normala Mia :) Helt underbart! På jobbet blev jag kramad, alla blev så glada för min skull och jag själv kunde inte sluta le. Nu mår jag bra igen och bara nu när jag tänker på allt som varit rinner det stora tårar av glädje och lättja nerför mina kinder. Leendet sitter där det ska och shit vad bra jag mår nu! Tusen tack.
/Mia - Dags att bli stark igen! Som jag längtat :)
ps. Hey I made it. I'm the worlds greatest! .ds.
Det låg en överraskning hemma på köksbordet i måndags,
när vi kom hem :) En fin "A"-berlock att sätta i mitt armband.
Tack älskling! :)
