Oj kära blogg, jag har inte skrivit hos dig på ett tag,
vet inte vad jag ska skylla på, vi kanske kan göra upp om det en vacker dag?
Varje dag är inte den andra särskilt olik,
vi har ett härligt dagligt flow och detta gör att det sällan här kommer någon ny rubrik.
Dagarna börjar med en promenad med Pax,
när klockan ringer är det alltid dax.
Att ge sig ut i snön och kylan ser jag inte som någon direkt chans,
snarare en risk till att halka, vurpa och komma ur balans.
Har ni förresten tänkt på att många ej vet skillnad på orden risk och chans?
Koppla ihop den med två ord, vilket hör ihop med negativt ras och positivt romans?

På jobbet är det ganska mycket som varje dag ska göras,
och det kan ibland på kvällarna på mig höras.
Jag berättar om allt som hänt för min man,
vad jag sålt, skrattat åt och om sånt jag vill visa att jag numera kan.
Efter arbete är vi varje kväll på gymmet och hänger och sliter,
man börjar se att de tunga vikterna på våra muskler biter.
Tränar mage, armar, ben och rygg,
lyfter, kämpar och tänker "Bygg!".
Man blir trött men pigg och alert på samma gång,
hur funkar det? "Det är knas", som Petter säger i sin sång.

Vidare hem för att matlagningen fixa,
Albin är en mästerkock enligt mig och gillar att testa och trixa.
Pannbiffar, lasagne och spännande rödvinssås,
alltid går hans maträtter och små höftningar i lås.
Klockan närmar sig snabbt senare timma,
ibland önskar man att man kunde klockans visare tidigare fast limma.
Att lägga sig i soffan varandra tätt intill,
det är avkoppling och något som vi båda oftast vill.
Kvalitetstid med pussar, kramar och massa mys
- varför brukar man förresten rimma detta ord med just "pys"?

Vi varandra väldigt högt gillar att prioritera,
ja denna skala brukar ej alls mycket variera.
Vi älskar varandra till tusen vill jag lova,
att få göra detta är för mig den allra bästa och största gåva.
Förlovningsringarna sitter där de ska och de klär oss något fantastiskt,
glädjen över dem och kärleken jag känner till honom, min man, är enorm
- man kan faktiskt kalla den "galaktisk".
Ja, detta är vår vardagliga schargong,
och att vi trivs skulle vara lätt att förklara i en historia kort, ej så lång.

Snart är det julafton, inte alls många dagar kvar,
dags att vräka i sig pepparkakor och bli snälla så att tomten ej ifrån oss drar.
Jag önskar er alla ett Gott Nytt Jul och ett God Nytt år, som den galna bananen rappar,
och hoppas även att ni skött er året som gått och får enormt fina klappar.


Bless.